fredag 31 juli 2009

Om att få ett handikappat barn på sextiotalet

Bara en radiogrej till. Har liksom återupptäckt internet efter en tid i frånkoppling (om än avkoppling).

Idag till exempel, när jag upptäckte att Sveriges Radio har öppnat sitt arkiv för att fira att Sommar i P1 fyller femtio år. Här kan man lyssna på över 300 gamla sommarprogram - om man nu skulle ha lust med det. (Arkivet är öppet ett par veckor framåt).

Och så hittade jag radiohistoria om "Att leva med funktionsnedsättning". Här finns en massa program för den intresserade. Jag har inte hunnit lyssna på så många inslag än, men det här "Om familjers upplevelse av att få och ha ett handikappat barn" tyckte jag var intressant. På äkta gammelsvenska från sextiotalet:

"Vi vet alla att det kan hända. En fosterskada, en förlossningsskada, förgiftningsskador, komplikationer före, under eller efter förlossningen, olycksfall, o s v. Men när det drabbar en själv är det alltid lika ofattbart. Det får inte hända med mitt barn."

Lika sant då som nu.

torsdag 30 juli 2009

Sommartips?

Idag har vi grejat lite hemma. En fixaredag och med städning och uppackning efter semestern. Vi lyssnade på Sommar med Petra Mede, medan Honungspojken snällt och stilla låg på golvet och lyssnade på sin speldosa.

Petra berättar om när hon, precis som vi, blev "Dom andra". Om hur hennes liv plötsligt förändrades när ryggen gick sönder och hur hon reste sig upp igen:

"Nu var det fan min tur. Nu fick omvärlden anpassa sig till mig. Det var på tiden att det kom en handikappad medelålders ensamstående kvinna och tog lite plats."

Jag har inte alls hunnit lyssna på så många av årets sommarpratare än och behöver lite bra tips. Vilka favoriter har ni?

onsdag 29 juli 2009

Framsteg och fall

Pang sa det.
Sen hördes ett skrik.
Och där låg han.

Honungspojken föll ner från sängen idag.
Rakt ner i golvet.

PANIK!

Tack och lov gick gråten över ganska snabbt. Sen var Honungspojken i högform igen - som den lille tuffing han är.

Vi har nog varit ganska inställda på att han inte kommer att vara ett särskilt rörligt barn överhuvudtaget, men nu blir det till att hålla koll på honom på ett nytt sätt.

När chocken lagt sig kunde vi konstatera att fallet ändå var ett framsteg för en kille som alltid ligger kvar exakt där man lagt honom.

Eller framsteg och framsteg. Snedsteg är kanske ett bättre ord.



Bara några timmar efter olyckan låg Honungspojken på sitt lammskinn med huvudet på kudden, som han brukar. Tio minuter senare senare gjorde han det inte.

tisdag 28 juli 2009

Dagens outfit

Honungspojken uppklädd för svensk sommar
och pridefestival:


Regnbågsoutfit


Sommarväder 2009

Årets tema är Heteronormen. Kan inte alla bara få vara som de är? Honungspojken tycker att alla människor har lika värde. Oavsett kön, sexuell läggning, etnisk bakgrund, religion eller funktionshinder.

söndag 26 juli 2009

Åter i civilisationen





Nu har vi lämnat vägs ände och gett oss ut på vägarna igen. Åter i civilisationen efter nästan två veckor i skogen. En vecka kvar av semestern.

Vi har njutit av vackra vyer och frisk luft. Honungspojken har också njutit - kanske inte så mycket av vackra vyer, men väl av myggfri luft.

måndag 20 juli 2009

Oväntat besök

Isolerade från omvärlden - i en stuga vid vägs ände. Vi har nästan glömt bort hur man pratar med folk.

Då plötsligt får vi oväntat besök. Honungspojken har aldrig sett något liknande i hela sitt liv.



Hon står där alldeles utanför fönstret och tittar in.
Stirrar, sådär som bara en älg kan.

onsdag 15 juli 2009

En sommarhälsning från en stuga mitt i skogen



Här kommer en sommarhälsning från en stuga vid en sjö, nånstans mitt i skogen.

Vi njuter så mycket vi kan av solvärme och lata dagar. Det har varit roligt att träffa släkt och vänner, men skönt nu med några dagar ensamma i lugn och ro - bara fina lilla familjen. Apropå ro så tog Honungspojken sin premiärtur till sjöss idag och somnade sött till vågorna.

Här i skogen fungerar uppkopplingen korta stunder, vilket är ganska fantastiskt eftersom mobiltelefonen knappt brukar ha täckning. Jag har fler sommarbilder från vår resa men de kommer en annan dag. Fast en bild får ni se redan nu:


Emil

Det är Honungspojkens söta vän Emil, som vi hälsade på härom veckan. Det var så mysigt att träffas igen och Emil var på ett strålande humör. Klicka här så får ni se de två små vännerna tillsammans. De är så underbart söta ihop, även om det är med sorg i hjärtat och förundran över livets öde som jag ser på de båda...

Vi grillade gott och pratade om stort och smått och sen visade sig Emils storebror vara en riktig rackare på Uno. Honungspojkens pappa försöker fortfarande hämta sig efter den insikten.

I väntan på nya inlägg från oss så tycker jag att ni ska läsa
det här inlägget om Honungspojkens andra kompis Lille E och hans fina lilla familj och fundera lite på vad man menar med "en fin familj" och vad som behövs för att man ska få kallas så.

Ps. Tack till alla er som skrivit så fint till oss i sommar!

fredag 3 juli 2009

Jag är Honungspojken - vem är du?






Nu äntligen bär det av på sommarturné för Honungspojken! Och då får bloggen ta lite sommarledigt under några veckor, även om jag kanske tittar in och skriver ett inlägg då och då. Vi ska försöka njuta av sommaren och av att Honungspojken just nu mår så bra.

Ni är många som hittat hit och som följer Honungspojken och jag hoppas att ni fortsätter med det när vi är tillbaka.

Under tiden skulle vi vilja få veta lite mer om vilka ni är: Sätt ett kryss (eller flera) i enkäten till höger!

Jag tittade nyss igenom alla underbara kommentarer och mejl som vi fått. Era fina ord har gjort det lite lättare att andas ibland. Tack. Vi behöver er!

Honungspojken önskar er alla en riktigt skön sommar!
Vi ses snart igen.

onsdag 1 juli 2009

Annorlunda barnbarn


Honungspojken vilar i mormors mjuka famn

Jag skulle ju skriva ett inlägg om hur det är att vara mamma till en Honungspojke. Men det gick sådär. Inte alls. Det kändes som att försöka sammanfatta hela min blogg och det är det alldeles för varmt för. Tankarna smälter och man får brännskador av tangentbordet i sommarhettan.

Istället skriver jag några ord om min egen mamma. Min trygga, kärleksfulla mamma som alltid funnits för mig. Min finaste bullmamma som alltid ställt upp. Så också nu, när vi haft det som svårast.

I dessa sommartider är det säkert många mor- och farföräldrar som får rå om sina barnbarn. Men inte alla har friska barnbarn att kramas och leka med. För en tid sedan skrev cpmamman ett fint inlägg om stolta mor- och farföräldrar och om behovet av att få dela erfarenheter med andra i liknande situation. Det önskar jag att våra föräldrar också ska kunna göra någon dag.

Jag hittade en bok som heter just "Annorlunda barnbarn". Är det någon av er som har läst den? Jag har inte gjort det, men den ser fin ut. Den boken tänkte jag ge till min mamma. Kanske finns där lite tröst eller igenkännande när ens efterlängtade barnbarn visat sig vara svårt sjuk.

Hur det kändes för min mamma att få ett annorlunda barnbarn vet inte jag. Det enda jag vet är att Honungspojken är allt för henne. Och att Honungspojken har världens bästa mormor. Och morfar. Och världens bästa farmor och farfar. Tack för att ni finns! Utan er hade vi inte orkat.