Men han är inte ensam om att ha stela små armar och ben. Kanske minns ni hur det gick för Nalle Puh efter den där gången då han försökte hitta honung uppe i ett träd med hjälp av en blå ballong?
"Hans armar hade blivit så stela av att hålla i ballongsnöret så länge, att de fortfor att peka rakt upp i luften över en vecka, och var gång en fluga slog sig ner på hans nos, måste han blåsa bort den. Och jag tror - men jag vet inte säkert - att det är därför, han alltid kallas för Puh."

AA Milne E H Shepard
Den som vill veta varför Honungspojken är uppkallad efter Nalle Puh kan läsa om här. Och det har ingenting alls med flugor att göra.
otroligt skönt att alla mätningar var bra!
SvaraRaderaFörsta ståskalet. Neo fick ett i sommras som han inte är särskilt förtjust i tyvärr. Han gillar inte att vara still. dock oerhört bra träning för att belasta bägge sidor lika ist för att ,i neos fall, höger dominerar. Hoppas honungspojken kommer att tycka om det!
Tittar bara in för att säga hej och önska er en bra tredje adventshelg!
SvaraRaderaKram
Kristina
Finaste fina, så fulländad pojk. Kramar!
SvaraRaderaStåskal är coola :) är fortfarande så impad över hur duktiga de är på att göra den typen av hjälpmedel så att barnen själva tycker att de är roliga och fina. En liten tjej Adam gick sitt första år på dagis med hade ett superfint ståskal som alla barnen gillade att hålla på och mecka med. Tyvärr är hon blind så hon såg inte de fina färgerna.
SvaraRaderakramar
tant Hanna
Jag har alltid gillat den biten från Nalle Puh, den är så fin. Nu fick jag ännu en fin tanke när jag läser den sagan för min son, tack :)
SvaraRaderaHan ser ut att gilla det ju. Foten är så go att man vill ta sig en tugga. Stel som mjuk gör detsamma.
SvaraRaderaJag har skrivit om din blogg i min blogg och gjort en "länk" hit, hoppas det är okej. Om inte får du hojta till så tar jag bort inlägget.
SvaraRaderaDet är med en stor Ära som jag tilldelar Dig 2009 års Nobelpris inom ämnet Mammakunskap!
SvaraRaderaLäs mer här: http://duracellmamman.se/wordpress/?p=554
Varma grattis kramar!
Hittade din blogg via Marie-Louise. Vilken fantastisk blogg. Sitter och läser och läser och läser!
SvaraRaderaÅh vilken ljuvlig liten "fossing" man vill bara nosa på den =O)
SvaraRaderavilken fantastisk blogg och vilken otroligt söt pojke
SvaraRaderaVilken sötnos och vilken fin historia om nalle phu och eran honungspojkes namn. Kram på er alla
SvaraRaderaSåg just att du hade fått en nominering. här kommer en till!
SvaraRaderaKanske är lite uttjatat men jag vill ändå att du ska ha denna. För du är en fantastisk mamma!
Du har blivit tilldelad 2009 års Nobelpris inom ämnet Mammakunskap!
http://sezzan85.blogg.se/2009/december/2009-ars-nobelpris-inom-amnet-mammakunskap.html#comment
Honungspojken tycks dock inte bry sig om att blåsa bort flugan...
SvaraRaderaTack för era fina ord!
SvaraRaderaMarie-Louise: Tack för din vackra länk.
Duracellmamman och Marie: Tack för nomineringar!
Anonym: Nä, flugan satt där den satt i lugnan ro...
Kram