Igår fick vi lov att avbryta mötet med Habiliteringen och jag fick sätta mig i badrummet med en ledsen, skrikande liten pojke. Det blev tre lavemang på en och samma dag och det känns inte alls bra, men Honungspojken bara skrek och skrek och inget hjälpte förrän magen tömdes. Idag pratade jag med en doktor och nu ska vi testa mjölkproteinfri kost - igen. Ordinationen är att ge ett lavemang var tredje dag. Hur vi ska göra för att trösta honom däremellan fick jag inte riktigt ner på papper...
Sen tänkte jag att jag skulle ringa örondoktorn och dietisten och sjukgymnasten men jag orkade liksom inte ta sats. Och så borde jag träna ryggen. Den känslan är jag inte ensam om. Här skriver Skalmans mamma om detta ständigt dåliga samvete.
Apropå trötta, värkande ryggar så var det någon som undrade över Honungspojkens längd. När Honungspojken var tretton månader vägde han lite över tolv kilo och var drygt 85 cm, så det är en riktigt lång kille vi har. Han ligger tre kurvor över snittet och är nästan lika lång som en medelstor tvååring. Inte helt lätt att kånka på. Så jag säger som Skalmans mamma: Jag vet.
Inlägg
18 kommentarer:
Usch.. Jag tycker så synd om lillkillen.. Och om er som skall försöka trösta honom..
Kram Mia
Lilla lilla gubben, att han inte kan få slippa att ha ont i magen. Och stackars stackars er som måste känna er så otroligt hjälplösa, att inte kunna hjälpa sina barn är det värsta som finns. Vet de varför magen krånglar så? Är han hård i magen när han väl går, eller är det momentet att få ut det, oberoende på "konsistens", som inte funkar? Hoppas att laktosfria kosten funkar, ni kanske skulle utesluta alla mjölkprodukter ett tag (många barn är allergiska mot mjölkprodukter, inte bara laktosen. Jade kan inte äta eller dricka produkter som bara är laktosfria, de måste vara helt mjölkfria). Usch, man greppar efter halmstrån för att försöka komma på något som kan hjälpa. Fina, fina gulliga Honungspojken, hoppas våren kommer snart och bjuder på lite sol och värme. Då kanske lilla magen blir lite bättre. Många kramar till er alla
Hej!
När min kille var två år var han 79 cm lång och vägde 9,5 kg...
Jag har följt din underbara blogg ett tag. Den ger mig både tårar och skratt. Tack för att du delar med dig av er vardag! Fantastiskt. Ni ger mig nya perspektiv på livet.
Våra liv ser mycket annorlunda ut, ditt och mitt. Gemensamt är dock att vi har varsin son som vi älskar över allt annat, och att vi har gått igenom (och kanske alltid kommer att bära med oss) "den förbjudna sorgen"- sorgen över det barn som aldrig blev. Min prins är adopterad och världens finaste såklart. Jag kommer att forsätta följa er här. Kram!
Om jag kände dig skulle jag skriva "strykrkram"... Nu känner jag inte dig och din familj mer än via bloggen, men ändå - styrkekram!
/Malin D
Nämen du, kära vän...ha inte dåligt samvete. Du är ju helt fantastisk, det hoppas jag du vet. Tänk vad du jobbar och sliter, varje dag och ofta säkert nätterna också.
Min mamma har något hon brukar säga: "det bästa får inte bli det godas fiende". Jodå, det vore säkert bra att träna, men det kanske helt enkelt inte bara går att hinna med det också just nu, med en lessen liten kille och tre lavemang om dagen.
Du får tänka att det blir nog tid med det andra också, med träning och ringande och allt. Sedan. När ni fått vila lite. Hoppas det blir snart.
Säg till om det finns något, vadsomhelt, som jag kan hjälpa till med.
Pussa honom från mig.
Stora kramar,
Tant Hanna
Har du provat att bära med ett hjälpmedel? En sjal eller (bra) bärsele tycker jag är skönt både inne och ute. Själv föredrar jag en bärsele (snabbare och enklare att ta på och av än sjalen). Min heter Manduca, men även Ergo lär vara bra, och kanske även andra. Det går att bära både på ryggen och magen, och upp till 20 kilo. Manducan har ett brett avbärarbälte, som en riktigt bra ryggsäck, och underlättar verkligen för ryggen. (PS. Det må låta som reklam, men jag är bara en mycket nöjd konsument.)
Åh vad jag känner med er!!! Stora varma kramar från oss!
Nu är jag ingen expert, men känner mig ändå ganska luttrad när det kommer till lavemang. Ni har inte fått rekomenderat att köra tarmsköljning i stället för lavemang? Det är ju skonsammare mot tarmen och tömmer mycket bättre (i alla fall enligt min erfarenhet). Men som sagt, jag är ingen expert utan talar bara utifrån egen erfarenhet och det gäller ju då utifårn mitt barns perspektiv.
Hur som helst, styrkekramar till er!!!
Det är inte alls skoj att ha ont i magen! =( Vi hoppas på att det blir bättre snart!!!
Stärkande Kramar I Massor!
Jag skulle börja kolla upp tarmsköljning istället för lavemang. Skonsamt o bättre tömningar
Hej igen!
Ytterligare ett tips, skippa fullkorn. Tarmterapin har sagt åt oss att Axel absolut inte ska äta fullkorn då tarmen inte klarar av att bryta ner det vilket i sin tur gör honom förstoppad.
Kram!
Nu är jag inte mamma till något barn med särskilda behov, mer än ett väldans stort behov av närhet och kånk när de varit små. Och en nyföding (1 månad) med kolik. Kånkar gör man, tills man går sönder, eller bara nästan. Bärsele har aldrig funkat för mig, men någonting som funkar på åtminstone små barn är att ha dem som små larver mot magen. Dvs, knäna mot min mage, och så lutande bakåt med nacken över min arm. Då verkar det bli fritt blås åtminstone uppåt. En annan sak som funkar är att trycka deras knän mot deras mage, som här:
http://www.1177.se/artikel.asp?CategoryID=32840
Sista tipset är att bara använda en 'pip'...ungefär som här:
"Gammal metod kan minska gasbesvär
En gammal metod att minska gasbesvär är att använda "pip och värme". Genom att föra in en lavemangspip i ändtarmsöppningen och sedan lägga sig på höger sida med en värmedyna på magen brukar gaserna komma ut inom någon halvtimme. Uppblåsthetskänslan kan minska eller försvinna."
Om det nu 'bara' är gaserna som är besvärliga.
KOmmentaren om pip och värme är precis vad BVC rekommenderat till mitt lilla barnbarn. Det hjälper honom väldigt bra, hoppas det funkar på Honungspojken också! Kramar från mig.
Jag tänker på Honungspojken och dig nästan varje kväll när jag lyfter och bär en sovandes och lealös son (á 20 kg) till toaletten för att kissa honom. Då tänker jag att det måste vara så här det känns att bära H - fast hela tiden. Du måste ha väldigt vältränade armar och stark rygg iaf! :)
Hoppas hoppas hoppas att det vänder med magonten snart. Så jobbigt för er alla. Kramar till er från Anna Su
Nu har jag lagt hela min kväll åt att läsa din blogg, som bjudit på skratt och gråt. Den är helt fantastisk.
Men mest av allt har den här kvällen visat mig vilka fantastiskt fina, underbara, kärleksfulla, starka och uthålliga föräldrar Honungspojken har. För att inte tala om vilken glädjekälla ni har i världens bästa Honungspojke.
Jag kan inte tänka mig hur många fler än jag det är som berörts till djupet av dina ord. Jag beundrar verkligen hur du ens orkat berätta. Det som fascinerar mig allra mest är hur du fattat tag i lyckan emellanåt, fångat varje ljus stund. Det riktigt skiner genom orden vilken styrka ni har. Det är så häftigt.
Trodde väl aldrig att jag skulle säga det, men trots er hemska situation, så avundas jag den på något sätt. Ni har något riktigt, riktigt vackert. Det vet jag att ni kommer att leva länge på. Det är inte varje familj som fått en egen liten Nalle Puh. Inte varje pojke som fått en så oerhört vacker blogg till sin ära.
Tack för något av det mest hänförande jag läst, och tusen lycka till. Ni kommer att finnas i tankarna länge, länge.
Idag en kram till dig. För din rygg och alla lyft. För Honungspojken och hans lilla krånglande mage.
Kära du, en varm kram och lite extra styrka och ork önskar jag er. Hoppas ni har hjälp att bära så ni inte alldeles går sönder. Håller alla mina tummar och tår för att magen ska må bättre. Det är här som för er. När Hugo mår bra mår alla bra, när Hugo inte mår bra mår ingen bra. Tungt är det, jag vet. Varmaste kramar till er alla tre, finns det något endaste litet jag kan göra så bara maila!
Hoppas magen har blivit bättre - kram till er o särskilt till en ljuvligt söt liten Honungspojk!
Jag gråter mig igenom din blogg. Skickar styrka och värme och önskar att hon kunde göra värden bättre och mindre orättvis.
Skicka en kommentar