måndag 30 november 2009

Det verkar gå åt rätt håll



Honungspojkens kinder är rosiga, pannan fortfarande lite för varm och han hostar som en hel karl. Men han är betydligt piggare nu och har fått tillbaka aptiten, så det verkar gå åt helt rätt håll. Tack alla ni som tänker på oss!

lördag 28 november 2009

Under småtimmarna

Om inatt.

Det är fredagnatt och klockan är 02.30. Vi kliver in i en taxi. Det hade kunnat vara på väg hem efter en helkväll på stan. I ett annat liv. Istället är taxin på väg till Barnakuten. Livet blir inte alltid som man tänkt sig, men det vet vi ju redan.

Honungspojkens feber steg plötsligt helt okontrollerat till 39,5 inatt, trots både alvedon och ipren. Hans lilla panna var brännhet och han började feberyra och fick frossa samtidigt som pulsen skenade. Vi fick rådet att åka in.

Bilen var kvar på jobbet, så det var bara att ringa taxi. Sedan satt vi där på Astrid Lindgrens Barnakut under småtimmarna. I exakt samma rum som för ett par helger sedan, då vi firade Farsdag där med att försöka hitta orsaken till Honungspojkens feber.

Det är såna stunder av väntan, i såna där kala rum som overklighetskänslorna kommer över en. När man sitter där trött och bläddrar i en tidning och för en stund glömmer var man är. Tittar upp på klockan och väntar på doktorn, väntar på provsvar och undersökningsresultat. Tänker nä, nu skiter vi i det här, nu åker vi hem och har det som vanligt igen. Eller vanligt och vanligt, men ändå... Då var vi livrädda att det var lunginflammation, men den gången var det ingenting och febern försvann efter ett par dagar.

Den här gången vet vi inte riktigt än. Verkar som något mer än bara sprutan, men undersökningen visar ingenting. Inte än iallafall, även om det är lite för tidigt att andas ut. Efter några timmar får vi åka hem, med instruktioner om högre doser alvedon och att återkomma om han blir sämre. Vi ringer efter taxi och kliver in, med Honungspojken hängandes över axeln, insvept i en filt.

Vid sextiden på morgonen ligger vi åter hemma i vår säng. Jag är yr och illamående av trötthet efter en hel vaknatt fylld av oro, tömd på sömn. Jag sover ett par timmar, sedan tar febern ny sats igen. Med den får vi en varm, svårtröstad och hostig Honungspojke och så håller dagen på.

Men så ikväll kom ett par vänner hem till oss och vi hade en riktigt trevlig kväll. Så dagen blev ganska bra ändå, trots allt.

torsdag 26 november 2009

Koll på temperaturen

Idag var det dags för Honungspojken att få sitt andra vaccin mot svininfluensan. Inga nya lockar har dykt upp på huvudet ännu. Däremot lite feber, precis som sist. Så nu är det till att hålla koll på temperaturen och ge alvedon så att inte kramperna tar fart. Honungspojken hjälper till så gott han kan.

söndag 22 november 2009

Pipande Björnen del två

Ni kanske undrar hur det har gått med Honungspojkens björnfobi efter leken som gick överstyr?

Efter timmar av träning har Honungspojken äntligen insett att han är mycket större än Pipande Björnen. Härom kvällen tuffade han till sig rejält och vågade för första gången skratta björnen rätt upp i ansiktet.

fredag 20 november 2009

Tankar om FN:s Barnkonvention

Idag firar FN:s Barnkonvention 20 år. För länge sedan, i något som känns som en annan tid, ett annat liv arbetade jag med just den. Med att sprida information om barnets rättigheter. Med en upprördhet över orättvisor som drabbade barn runt om i världen och här i vårt land. Inte kunde jag ana, där jag stod med mitt engagemang, att jag en dag skulle få ett barn berövat på den allra mest grundläggande rättigheten av alla:

Rätten till liv och överlevnad
(artikel 6 i FN:s Barnkonvention)

  • Konventionsstaterna erkänner att varje barn har en inneboende rätt till livet.
  • Konventionsstaterna skall till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling.

Jag förbannar och gråter över orättvisan i livet som med sådan grymhet tog ifrån mitt barn så mycket av honom själv, från hans enda liv.

Samtidigt är jag tacksam för den sjukvård vi får i vårt land. Jag är tacksam över alla kärleksfulla människor vi är omgivna av. Och framförallt är jag tacksam över att vårt lilla mirakel finns här med oss.

onsdag 18 november 2009

Mycket har hunnit hända

Mycket har hunnit hända under bloggpausen. Honungspojken har vaccinerat sig. Och så har han permanentat håret.

måndag 16 november 2009

Vackra bilder

När Honungspojkens pappa för en tid sedan skrev sitt inlägg i bloggen fick vi helt underbar respons av er läsare.

En av de som hörde av sig var fotografen Juliana Wiklund som erbjöd sig att fotografera oss och Honungspojken. Förra veckan var hon här och fotade en för stunden trött liten kille. Hon tog så vackra bilder att jag och Honungspojkens pappa valde att göra ett undantag idag och vara med på bild i bloggen.





Juliana har nyss startat ett fantastiskt projekt "Essencevitae" som ni kan läsa mer om här. Där finns också fler bilder av Honungspojken.

lördag 14 november 2009

För omväxlings skull



Det har hänt lite grejer sen sist. Honungspojken har fått en alldeles egen specialstol, en Pandastol. En möbel inte helt i plast - utan i blått järn för omväxlings skull.

En otymplig sak med breda ben, men oanade möjligheter. En stol som går att skruva, höja, rulla och luta åt alla möjliga håll och kanter. Så nu kan Honungspojken äntligen lämna sin plats på golvet och vara med där det händer.

torsdag 12 november 2009

Honungspojkens återkomst

Hej alla tappra som har väntat på Honungspojkens återkomst. Efter en välbehövlig paus för min del är Superkillen tillbaka:



Och tack för alla fina ord ni skickat på vägen!