Jag skrev ett inlägg igår som jag inte hann publicera innan det blivit gammalt och inaktuellt. Jag skrev att Honungspojken mådde lite bättre och inte längre grät tröstlöst av sin onda mage. Och jag skrev om vilka magmediciner han får och att vi gav en massa lavemang. Att vi hade bytt ut den stora otäcka Klyxen mot en betydligt mindre variant, Resulax, och dubblat hans dos Movicol till två påsar om dagen.
Jag skrev också nåt om att är det inte det ena så är det det andra, eftersom Honungspojken fick krupp (eller falsk krupp heter det väl egentligen) häromdan. Skällhosta på nätterna och så satt vi i badrummet och andades luftångor från duschen på dagarna. Hans annars rossliga hals var ännu mer rosslig och slemmig än den brukar. Som tur var dök den här lilla ankan upp för att hjälpa till att vidga luftrören. Så lite, lite bättre mår han allt.
Ja, så skrev jag. Men sen satte det magonda igång igårkväll igen och det gick inte över förrän sent inatt efter mycket skrik och dubbla lavemang. Och jag är trött ända in i själen, men försöker hålla mig vaken eftersom jag väntar på att bli uppringd av en sköterska.
Lilla, lilla magen...
torsdag 21 januari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
24 kommentarer:
Stackars lille honungspojken, att magen ska bråka så... :( Vilken tur att han har en så bra och fin mamma som orkar, trots brist på sömn. Skickar en stooor kram till er!
Usch jag lider verkligen med er. Hoppas på att det löser sig till det bästa för er med lilla magen. Tänker på er.
Kramar
Hej igen,
heter Alexandra och har skrivit en kommentar förut men nu kände jag att det var dags igen för du berör mig så mycket i det du skriver med så mycket sorg och kärlek men också en underbar humor ibland. Vad det låer jobbigt för er just nu. Jag hoppas kommande natt ger lite mer vila och chans till återhämtning för er alla. Och du, vilka underbara bilder du publicerar. På den sista bilden den 19/1 blev jag så rörd av hur man ser din tröstande och stötande hand sticker fram underst i bild. Hur du alltid finns där för din honungspojke, hans riddare i den mest skinande rustning.
En stor kram man får vara trött och konstigt vore annars..
Hoppas ni har hjälpande händer som kan stötta när ni behöver det..
sofia CP-mamman
Stackars lille stora H. Det där med magar är knixigt. Molls har aldrig haft sådana stora problem så jag har inte ett tips att komma med. Hoppas att samtalet gav något.
Kram från oss.
Hej! har läst din blogg i omgångar. Har själv en dotter som fick en jobbig start, så jag känner igen mycket i era problem, även om våra är en bråkdel av det ni går igenom.
Tänkte på honungspojkens uppsvällda mage. Den ser ut som min mans gör ibland, och han blir så mycket bättre om han äter psylliumfrön. Min man har aldrig fått någon diagnos, men troligen har han colon irritabile eller IBS. Psylliumfrön liknar linfrön, som någon tidigare föreslagit, och nya rön har visat att psylliumfrön har väldigt bra effekt på personer med ballongmage.
Be även om ett kalkprov på bajset. Om man har en inflammerad tarm avsöndrar tarmen kalk, och då fungerar inte tarmen normalt. Det är ett relativt nytt och enkelt test, visar den positivt resultat, dvs att tarmen läcker kalk, så går man vidare utifrån det. Min flicka fick efter 16 års diarré (ja, det är sant, hon fick ingen ordentlig utredning innan dess, bara tips och råd, liknande de ni har fått, olika dieter osv) äntligen en diagnos och medicin tack vare det testet.
Hälsningar
Pia
Tack alla! Skulle vilja skriva en kommentar till var och en av er, men orken är inte riktigt på topp...
Kalkprov var nåt nytt, det ska vi föreslå.
Väntar för övrigt fortfarande på det där telefonsamtalet som skulle komma...
Inte konstigt att du är trött. Jag vet hur det är neo har haft falsk krupp några gånger och dessa nätter är hemska han hostar och hostar och hostar så han kräks och det känns som inget hjälper. Vilket smidig inhalator nu har. Våran känns som en jätte jämfört med eran;)
Hoppas innerligt att honungspojken kryar på sig fort!! stor kram till er alla!
Hoppas telefonsamtalet kommit och att ni fått hjälp. Många kramar Lotta
Stackars stackars lill killen! Den där ankan känner vi alldeles för väl tyvärr. Hoppas att ni får rätsida på lillens magonda!
Styrkekram
Marlene
Men plutten! Inte det också... ;/ Fasen vad jag tycker synd om honom nu. Och trötta mamman och pappan.
Skickar massa kärlek i form av tankeöverföring. Hoppas ni känner.
Jag förstår era problem med magen. Vi har liknande problem eftersom min dotter föddes med Hirschsprungs sjukdom som är en geneteisk sjukdom där tarmarna saknar nervceller så att bajset kan kramas ut. Hur som helst. Vi sköljer med en liten plastslang med saltvatten i... vi har en tarmterapeut på barnsjukhuset. Har ni det med? Hopas ni får den bästa hjälp ni kan få med magproblemen. Jag förstår att du är helt slut, det brukar jag med vara i omgångar. Men man orkar ju- på något vis orkar man!! kram till dig!!
Käraste ni, från en trött själ till en annan sänds massor av värme och hopp om bättring. Kramar tiller!
Stackars stackars lilla Honungspojken :-( Och stackars dig.. Förstår att du är trött och säkert är lillkillen det med..
Hoppas det lättat lite nu..
Kram till er..
Mia
Lille Honungspojke! Hoppas läkare och annat sjukvårdsfolk får ordning på hans mage snart. Tarmterapeut är en bra sak. Och vad säger sjukgymnasten? De kan ibland vara fena på att få magar att arbeta ordentligt.
Ankan är en känd kompis även hemma hos oss, den ger litet sömn på nätterna även åt trötta föräldrar.
Hoppas ni får litet lugna nätter med mycket sömn framöver. Pussa lill-killen på pannan och tala om att han är söt som honung hela han!
En massa styrkekramar till er allihop!!
Stackars er allihop... Hoppas du fick det där samtalet, annars tycker jag du ska ringa upp. Jobbigt att inte få sova på nätterna, men sen att anledningen till sömnbristen är att ens barn har ont; ja då blir det hundra gånger värre. Jag klagar nog på för lite sömn, men då är det ju bara lillemans tänder som spökar och det går ju alla barn igenom. Men att en liten ska ha så ont, och att ingenting hjälper - det är orättvist så ända in i vassen.
Vilken fin anka han har... En sån skulle man ha åt Jade, då kanske man finge slippa sitta på henne och hålla ner armarna medans någon annan ger henne sprejen. Tack och lov behöver vi nästan aldrig använda den, och lite bättre är hon faktiskt nu när hon är liiite äldre och känner att hon kan andas lättare efter några puffar.
Hoppas hoppas hoppas lilla Honungspojkens mage blir bättre snart... Synd att inte ankan kan hjälpa till med magen också, pumpa ur lite luft istället...
Det bor två ankor hemma hos oss också. Dom är toppen!
Eländes elände med onda magar och nattvak och oro. Jag lider med er och H. Hoppas så innerligt att H kan få en lite längre paus med friskhet nästa gång. Jag känner så väl igen när det bara rullar på med olika krångligheter och när man aldrig hinner ta igen sig och andas emellan. Kramar Anna Su
Hej Honungsmamman!
Jag måste läsa här åtminstone en gång varje dag och tycker det är så roligt när ni skrivit något nytt. För fin är han eran pojke! Jag har ju ett hjärtbarn och vid vårt dop pratade vi om vilken gåva vår son är och vilken tacksamhet vi känner för att han finns. Vi väntade på barn i 7 år och så fick vi... ja.. e underbar pojke med ett allvarligt hjärtfel. Att våga älska honom tog evigheter. Nu älskar vi honom och varje dag är vi tacksamma för.
Jag tror jag har en släkting med en pojke med samma diagnos som er. Idag är han 15 år. KRAM
Vår solstråle Hjalmar är 4 år och är född med microcefali, som ju också är en form av väldigt liten hjärna. Hans magonda och kräkningar har blivit bättre av medicinen prepulsid som man kan få på licens av barnmagdoktorer. Skickar er en stor styrkekram /Linda
Hej och hå, lilla ankan känner vi igen. Min son har iofs bara lite förkylningsastma så det är inte så farligt. Det jobbigaste är att brotta ner honom för att få honom att ta den. Hoppas att det är lättare med Honungspojken.
Tack för alla era tips och kramar och för att ni delar med er om hur ni har det! Vi ska träffa en tarmetapeut och fram till dess ger vi klyx/lavemang dagligen och då har han mått bra. Ni som har egen erfarenhet får gärna fortsätta komma med råd!
Caroline: Jag ska läsa mer om din lilla Stella och hennes mage!
LillaBarn: Det skulle ju vara väldigt praktiskt om man kunde använda ankan till att pumpa ut lite luft med också ;o)
Marianne: Vad roligt att höra om din släkting med den 15-årige pojken som kanske också har Lissencefali! De får gärna höra av sig om de vill. Och jag förstår precis dina känslor...
Linda Nilsson: Pepulcid hade jag inte hört talas om, men jag läste på lite nu. Tack för tipset och vad skönt att höra att det hjälper Hjalmar!
Hej, ville bara säga vilken fin blogg!! Har bara läst lite, men ska följa er nu.. /Aneth
En jättefin blogg som jag önskar får följa! Vilken söt honungspojke ni har!
Ankan är en bra uppfinning som vi använder till våran son.
Hoppas den kommer att hjälpa er så att ni får sova lite också.
Skicka en kommentar