Sen hördes ett skrik.
Och där låg han.
Honungspojken föll ner från sängen idag.
Rakt ner i golvet.
PANIK!
Tack och lov gick gråten över ganska snabbt. Sen var Honungspojken i högform igen - som den lille tuffing han är.
Vi har nog varit ganska inställda på att han inte kommer att vara ett särskilt rörligt barn överhuvudtaget, men nu blir det till att hålla koll på honom på ett nytt sätt.
När chocken lagt sig kunde vi konstatera att fallet ändå var ett framsteg för en kille som alltid ligger kvar exakt där man lagt honom.
Eller framsteg och framsteg. Snedsteg är kanske ett bättre ord.
Bara några timmar efter olyckan låg Honungspojken på sitt lammskinn med huvudet på kudden, som han brukar. Tio minuter senare senare gjorde han det inte.
Inlägg
16 kommentarer:
Jag vet precis hur rädd man blir. Och vilket dåligt samvete man får... Noah trillade ur vår säng för ett tag sedan, och tog ett glas med sig på vägen ner... Men allt gick bra.
När det väl händer går det fortare än man någonsin kunnat föreställa sig... Skönt att han snart hämtade sig och busade vidare! Fantastiskt att ni har en kille som ni måste hålla koll på framöver!!!
haha han är ju bara helt bäst!!
kommer själv ihåg första dunsen Dev gjorde ner i golvet från sängen, jag skulle bara vila lite, bara stänga ögonen, bara lite lite, fy jag hade dåligt samvete flera dagar.
Tror nog att det påverkade mig mer än han för han älskar fortfarande att leka i sängen och är inte ett dugg rädd för kanten
Jag tror inte det finns en enda unge på denna jord som inte har trillat av sängen. Max har såklart trillat av sängen (tack pappa!) och Vi har varit lite nöjda över att Jade inte har trillat av sängen som bebis, men hon har trillat av soffan istället. Och ur vagnen. Man klappar sig på ryggen och tycker att man är en toppenförälder när sånt händer. Bäst i hela världen lixom....
Tur att det gick bra iallafall, och ni ska se att han nog blir mer mobil än vad ni tror!!
sv: Tack så mycket!
Usch känner igen den där känslan.. Kasper ramlade ner från soffan förra veckan och usch vilken panik jag fick!
Jag har läst lite om hur ni fick reda på Honungspojkens Lissencefali och jag ser på orden att ni kommer att hitta er väg. Det finns en styrka där bland orden. Det tar ett tag att beta sig in i den där världen, sjukhusvärlden, handikappvärlden, hjälpmedelsvärlden. Men efter ett tag så känner man sig tamare och mer bekant med det och ställer egna krav, sina krav, andra krav, nya krav.
Jag vet en pojke till som har Lissencefali. Han går i vår badgrupp på habiliteringen. Om du skulle vilja, så kan jag när badsäsongen börjar igen fråga om de vill dela med sig av sitt. Jag tror att deras pojke är född 2004. Det kan vara skönt och givande att känna till någon i samma situation.
Nu händer det saker med er underbara pojke. Med honunspojkens kämpaglöd kommer han säkert att förvåna er många gånger i framtiden.
Kram Linda en bloggläsare ute i cyberrymden.
Tuffa lilla söta Honungspojken,
kör hårt-nyttigt att röra på kroppen.
Du kan du lille!
Kramar från Veronica,
ett bloggfans:)
Usch och fy!! Jag minns när jag trillade i trappan med Ellen när hon var 4 månader...
Men vilken framsteg och snedsteg, tänk att man kan glädjas mitt i alla oro och panik.
Många kramar Annica
Till alla er som varit där. Tack för att ni delar med er av egna missöden ;o)
Caroline: Tack, vad fint du skriver! Och du får jättegärna prata med den familjen. Min mejl är honungspojken@yahoo.com
Linda och Veronica: Ja, nu blir det spännande att se om det var bara igår, eller om rörligheten fortsätter...
Honungspojken kan konsten att hitta på och överraska!
En rigktig fighter är han oxå - och verkligen jättesöööt! :-)
Erika
Oj! Ja, sånt händer när man minst anar det. Vad härligt att han rör på sig er lille sötnos.
Härligt honungspojken!!!!
Skräm slaget på mamma & pappa, dom har blivit alldeles för slöa.....hahahahaha
Underbart!!! men tur att han inte slog sig allvarligt!!!!
Har varit med om samma sak inte roligt, men som sagt allt kan ju inte gå som smort alltid.
Många skrattiga kramar fr Tilly
Åhh det är så läskigt när dom faller!! Ida har också gjort flera fall men det har gått bra. Va söt han är som rullar runt på golvet. Kram
Vad härligt!
Visst kan såna dunsar i golvet orsaka mindre panik, men de där små framstegen är stora kliv för de små underverken i alla fall.
Krama Honungspojken så gott och viska i hans öra att busa riktigt mycket i morgon!
Och vilken fin blogg du har!
Toppen.
Jag blir så lycklig av att komma in hit och läsa över erat underverks framsteg :)
All lycka och kärlek till er :)
Så glad jag blir att läsa detta. Inte att han föll i golvet såklart men att han KAN. Har haft lång sommarbloggpaus, men nu ska jag titta in lite oftare, nu när jag bara har socionomutbildning som väntar... He, he! Kram!
Skicka en kommentar