söndag 17 januari 2010

Ord har en magisk kraft



Ord har en magisk kraft. Det bara är så. Jag tror inte att jag hade orkat fortsätta skriva denna blogg utan er läsare och utan era kloka ord. Om livet har varit hårt och kallt mot oss, så har iallafall människorna vi mötts av varit underbara. Som värmande solstrålar en kylig vinter.

Det finns en person vars ord har betytt särskilt mycket för mig, speciellt när jag började skriva min blogg. Och det är Towe Paqualin. Mamma till Tekla och mamma till den alldeles fantastiska bloggen cpmamman. Så här skriver hon i sitt senaste inlägg:

"Jag överväger att avveckla pseudonymet cpmamman som nu fått växa sig ganska starkt under ett år. Då jag startade bloggen ville jag faktiskt väcka uppmärksamhet och sticka ut. Jag ville flytta in begreppet cerebral pares i ett vackert vardagligt paket istället för sammanhanget som det vanligtvis användes i. Har jag lyckats? Kanske har jag väckt någon sorts tanke."

Ja, Towe! Du har sannerligen lyckats. Din blogg är en av de allra vackraste och viktigaste bloggar jag läst och jag är helt övertygad om att du med ditt skrivande faktiskt har krossat fördomar och förbättrat världen lite grann.

Jag hoppas och tror att vi blir många läsare som följer med dig och dina ord vart än de tar vägen.

8 kommentarer:

Barbro sa...

Jag är en av dem som läser men brukar inte lämna några ord efter mig. Helt enkelt för att jag känner att jag inte hittar de rätta orden... för att uttrycka vad jag känner. Men jag ska försöka ändå. Jag hittade hit genom Ketchupmamman, som jag fick tips om i nån annan blogg, som jag hittat... ja, hur minns jag inte.
Genom dig har jag hittat MÅNGA andra fina och tänkvärda bloggar också.

Jag tycker att er lilla pojke är helt underbar. Hans minspel är så fint. Jag lider med honom när magen svullnar. Jag gläds åt hans leenden och jag är tacksam att du delar med dig av både tankar och bilder.

Jag beundrar dig och pappan som orkar - men nu blev det fel, det är klart man orkar, man har ju inget val... ja, det är inte lätt att uttrycka sig. Jag hoppas att ni har tid och ork till varandra också, samtidigt som pojken naturligtvis är det allra allra viktigaste för er.

Jag önskar så att ni ska få ett fint liv med ert lilla underverk. Jag kanske inte skriver ofta, men jag läser allt du skriver och ler och gråter om vartannat. Och tänker på er, ofta. Hoppas du känner mina styrkekramar i tanken.

Inna sa...

Håller med Barbro - det är svårt att hitta ord ibland....men vad viktigt det ändå är med ord, eller en kram, eller bara en tanke. Ibland när jag har träffat någon som sagt något snällt eller kanske man bara har fått ett leende, så känner jag mej varm o glad! Det betyder så mycket att bry sej om varandra...
Ibland känns det bara som att man skulle vilja mer, hinna skriva till fler...men vi är ju så många här i bloggvärlden så...
Skönt är det iaf - att vi har varandra!
Stor Kram till er o er lille underbara kämpe!

cpmamman sa...

Du är den finaste. Tack för denna magi. Jag är evigt tacksam för att våra vägar har korsats och det är en ära att få ha dig i mitt liv. Om så över nätet ;)

Hugos julkort sitter på vårt kylskåp, bland remisser och smaklösa magneter. Tekla och jag brukar titta på honom varje dag och hon pillar på hans ögon. Då känns alla trista remisser och andrahandsorerade kylskåpsmagneter avlägsna.

Ord gör skillnad mellan liv och död. Har du sett Henning Mankells önskan om att utrota analfabetismen? Det stämmer verkligen att ord är allt och lite till. Det är en gåva och jag är glad för att ord har fört oss samman.

Nattmia sa...

Det du skriver om cpmammans blogg skulle jag med nästan samm ord beskriva din blogg..
Du skriver så fint och så bra om både glädje och sorgen som finns med Honungspojken.. Man blir rörd och berörd..

Kram Mia

marie sa...

Ja den bloggen följer jag flitigt och betyder mycket för mig. Jag håller med dig i vart enda ord du skriver om henne!

Paulina sa...

Gud vilken fin blogg!:* Denna ska jag definitivt följa. Och honungspojken..han är en riktig liten kämpe. Hans föräldrar också. Jag beundrar er. Massor av styrkekramar <3

Anonym sa...

Denna blogg är så fruktansvärt fin! Jag blir nästan tårögd när jag läser om honungspojken, han verkar så underbar <3 En riktig fighter.

All lycka till familjen!
Kramar i massor <3

Maria sa...

En viktig och fin blogg!

Varm hälsning
Maria