Det var igår, dagen på stranden. När solen värmde oss som mest. Vi fick en skön dag tillsammans och kunde andas ut - hela veckan avklarad och inga svåra epilepsianfall.
Men. Idag har en ny vecka börjat. Och den började inte så bra. För idag har Honungspojkens blå ögon blinkat och blinkat, precis som innan de stora anfallen förra helgen. Jag försöker få tag i en läkare för att rådgöra, men det är inte det enklaste i semestertider.
All energi rinner liksom ur mig. Jag blinkar lite jag med, för några tårar som behöver komma ut. Tårar av trötthet, tårar av oro. Jag lägger mig tätt intill min nybadade lilla Honungspojke som snusar sött.
Ligger där i väntan på att den där doktorn ska ringa. I väntan på att vi ska få ordning på epilepsin. Eller inte. Och jag lyssnar på fina Towe som pratar i radion, om hur det är att ha ett barn med funktionshinder. Lyssna här du också!
måndag 10 augusti 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
11 kommentarer:
Nej va jobbigt! Hoppas du fått tag i någon, det måste vara så viktigt med kontakt med någon som kan Epilepsi. Fina tappra honungspojken, hoppas dina vackra blå endast fått blinka lite försiktigt åt snälla mamman och hoppas ni alla får en lugn skön natt. KRAMAR Camilla
Jag hoppas att ni fortfarande ligger och snusar och njuter av varandra och att ingen läkare behövs. Att livet kan vara så hemskt!
Jag sänder er massor med kraftkramar i tanken.
/petra
Lilla Honungspojke så fin och go...
Hoppas att den j---a skitdumma skitepn lämnar Honungspojken ifred nu!!!
Och till Honungsmamman säger jag att det kan nog vara bra att blinka ut några tårar då och då...
Sorgen måste ut...
Tänker på er!
Erika
Jag hoppas innerligt att det bara är falsklarm!!! Och att du fått tag i rätt läkare. Vet hur jobbigt det är att bara kunna vänta och hoppas på att få kontakt.
Många kramar till er, och tack för den fina kommentaren inne hos mig.
Hej!!
Jag är en vän till skalmans mamma. Jag har hört mycket om er och följer er blogg varje dag. Du skriver så fint och jag gråter ofta när jag läser vad du skrivit...
Jag lider med er att ni måste gå igenom detta med er fina lilla pojke.
Jag har själv en dotter med en skrämmande sjukdoms historia. Hon har ett väldigt ovanligt syndrom som också orsakar ep. Gud vad jag hatar ep....
Jag ville bara skriva några rader till er och säga att jag verkligen hoppas att lilla honungspojken får må bra snart!!
Stora kramar till er!!
Åh nej, hoppas det inte blev något anfall. Hoppas att ni fick ligga och gosa och njuta istället. Tänker på er (förlåt att jag inte mailade igår kväll, gör det idag istället - somnade =P )
SATANS JÄVLA SKITEPILEPSI!! Lämna H ifred!!
Ring mig om du behöver ngt. Jag är alltid stand-by.
Pussa H från oss i Täby
Mia
Önskar att jag kunde säga eller göra något för er..
/Peter
Tänker på er!
* Klappar allra finaste Honungspojken på kinden*
Kram Anna
Tack alla ni!
Anonym (vän till skalmans mamma): Vad roligt att du föjer oss. Hoppas att din lilla flicka mår bra och att epilepsin håller sig undan.
KRAM
Ibland är det alldeles, alldeles ok att gråta.
Jag gråter med dig en liten stund.
SV: Tack, det gick jättebra att sova i huset, mycket bättre än jag hade trott. Jag hoppas att du också får vila ibland.
Stora kramar!
Skicka en kommentar