fredag 8 maj 2009

En ullig gullig liten hundvalp

April 2009

Farmor och farfar har köpt en ullig gullig liten hundvalp som studsar omkring. Den sprider välbehövlig glädje och energi. Men jag kan inte sluta tänka på att den är född i december. En dag efter Honungspojken. Varför gick allt så rätt för den och så fel för honom? Det gör ont att se hur väl allt funkar. Hur den busar, upptäcker sin spegelbild och kommer när man ropar. Livet är inte rättvist.

Honungspojkens mormor berättar om något som jag gjorde när jag var liten, vad har jag redan glömt. För till och med det blir jobbigt att höra. Jag klarar inte av att höra om friska barns utveckling. Inte ens när det gäller min egen.

7 kommentarer:

Malin sa...

Nä det är verkligen inte rättvist. Varma kramar genom natten.

vimmelmamman sa...

Åh vad fin han är Honungen! Helt ljuvlig. Var rädda om er
Kram lotta/vimmelmamman

Daniel sa...

Verkligen inte rättvist!

En varm kram

Therese sa...

Känner igen mig i det du skriver, även om våran situation inte är som eran. Att inte alltid riktigt orka höra. Man kan liksom inte låta bli att jämföra med sin egen situation. Det är inte rättvist!

Kramar om!

madlar sa...

Vänd inte blicken utåt för att jämföra med andra. Det blir endast plågsamt o orättvist. Vänd blicken mot din familj, betrakta det positiva även om det tycks litet o banalt. Endast då kan du njuta av det du har.
Kram :)

Anonym sa...

Hej!
Du har inte bett om råd, men jag skriver vad jag tycker nu ändå.
Säg NEJ till allt du känner att du inte orkar höra på nu!
Dina känslor är aldrig fel och känner du att du inte vill eller orkar - säg ifrån!
Det är ju så mycket annat du måste orka nu med din lilla Honungspojke.

Hälsningar
Erika

Honungspojkens mamma sa...

Tack för era kramar och ord!